Revue semestrielle de linguistique et littératures romanes

Écho des études romanes 2015, 11(1):59-73 | DOI: 10.32725/eer.2015.004

Écart entre la norme et l’usage : le cas du finnoisFrench

Jukka HAVU
Université de Tampere, Finlande

Mots clés: Langue finnoise; codification; norme; usage

Gap between norm and usage: the case of Finnish

Finland was a Swedish province from the 13th century until 1809, when it was annexed by the Russian Empire as an autonomous Grand Duchy. In spite of the annexation, the country preserved its administrative and legislative institutions. In connection to the new situation, it became necessary to codify the Finnish language, which from 1809 was the mother tongue of 85% of the population. The sources for the codification process were several: old literary language, different regional dialects, borrowed foreign words, etc. The result was a supradialectal norm, not spoken by anybody spontaneously but accepted by all. One of the consequences of this is a considerable gap between the standard spoken Finnish and the normative language.

Keywords: Finnish language; codification; norm; usage

Published: June 11, 2015  Show citation

ACS AIP APA ASA Harvard Chicago Chicago Notes IEEE ISO690 MLA NLM Turabian Vancouver
HAVU, J. (2015). Écart entre la norme et l’usage : le cas du finnois. Écho des études romanes11(1), 59-73. doi: 10.32725/eer.2015.004
Download citation

References

  1. BECKER Reinhold v. (1824), Finsk grammatik, Åbo, Bibel-sällskapets tryckeri.
  2. DESPAGNET Frantz (1901), La Question finlandaise au point de vue juridique, Paris, Librairie de la Société du recueil général des lois et des arrêts.
  3. Finlande et Russie; délibération internationale de Londres (1911), Paris, A. Pedone.
  4. GOTTLUND Carl Axel (1831), Otava eli suomalaisia huvituksia, Stockholm, M.G.Lundberg.
  5. HAVU Jukka (2009), 'Les Langues minoritaires parlées en Finlande', in : HAVU, Eva (éd.), Langue et identités finlandaises, Cahiers de la Nouvelle Europe, Paris, L'Harmattan, pp. 117-130.
  6. HAVU Jukka [sous presse], 'La Géographie linguistique de la Finlande', in : CARAYOL, Martin; PELTOLA, Rea: Singularités, pluralités - Identités linguistiques et littéraires en Finlande. Presses Universitaires de Caen, pp. 25-45.
  7. HAVU Jukka, KLIPPI, Carita (2007), 'Finnois, Finlande, une langue, une nation. Contexte et corpus de codification du finnois moderne', Histoire, Épistémologie, Langage XXVIII, 2 >, p. 81-120. Go to original source...
  8. HENTILÄ Seppo, JUSSILA Osmo, NEVAKIVI Jukka (1999), Histoire politique de la Finlande - XIXe-XXe siècle, éditions Fayard.
  9. HÄKKINEN Kaisa (1994), Agricolasta nykykieleen. Juva, WSOY.
  10. JÄNNES Arvi (1898), Suomen kielioppi (5ème édition), Helsinki, Weilin & Göös.
  11. JUDÉN Jacob (1818), Försök till utredande af Finska Språkets Grammatik, Wiborg, And. Cederwaller.
  12. JUSLENIUS Daniel (1745), Suomalaisen Sana-Lugun Coetus/Fennici Lexici Tentamen, Stockholm, Lars Salvius.
  13. JUTIKKALA Eino (1978), Histoire de la Finlande, Neuchâtel, Éditions de la Baconnière.
  14. JÖNSSÖN-KORHOLA Hannele, LINDGREN, Anna-Riitta (2003), Monena suomi maailmalla - Suomalaisperäisiä kielivähemmistöjä, Helsinki, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.
  15. KORHONEN Paavo (1848), Wiisikymmentä runoa ja kuusi laulua, Helsinki, Simeliuksen leski.
  16. LAITINEN Lea (2007), "Kieltosana ja kieletär: Yhden kielikiistan kulku ja ideologiat", dans: Katja HUUMO, Lea LAITINEN, Outi PALOPOSKI (éds.), Yhteistä kieltä tekemässä - näkökulmia suomen kirjakielen kehitykseen 1800-luvulla, Helsinki, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.
  17. LE CALLOC'H Bernard (2010), Histoire de la Finlande, Paris, Éditions Glyphe.
  18. LÖNNROT Elias (1835), Kalewala taikka Wanhoja Karjalan Runoja Suomen kansan muinoisista ajoista, Helsinki, Frenckell.
  19. LÖNNROT Elias (1849), Kalevala, Helsinki, Suomalaisen kirjallisuuden seura.
  20. MARTINUS Matthias (1689), Hodegus Finnicus, Omnibus hanc linguam discere cupientibus valde utilis. Eller Finsk Wägwijsare/Allom dem/som Finska Tungmåhlet ex fundamento declinera, conjugera, construera och elliest lära willia/ganska nyttig, Tavast-Finnone, Holmiae.
  21. MEINANDER Henrik (2008), Kekkografi och andra historiska spånor, Helsingfors, Söderströms.
  22. NIEMIKORPI Antero (1991). Suomen kielen sanaston dynamiikkaa, Acta Wasaensia 26. Kielitiede 2. Vaasa, Université de Vaasa.
  23. PETRAEUS Aeschillus (1649), Linguae Finnicae brevis institutio, Åbo, Peder Eriksson Wald.
  24. PUNTTILA Matti, ISSAKAINEN, Touko (2003), >, Virittäjä 2, p. 226-245.
  25. RANTANEN Päivi (1998), Suolatut säkeet - Suomen ja suomalaisten diskursiivinen muotoutuminen 1600-luvulta Topeliukseen, Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 690, Jyväskylä, Gummerus Oy.
  26. RENVALL Gustaf (1840), Finsk Språklära, Enligt den rena Vest-Finska, i Bokspråk vanliga Dialecten, Åbo, Christ. Ludv. Hjelt.
  27. SETÄLÄ Emil Nestor (1880), Suomen kielen lauseoppi. Oppikirjan koe, Helsinki, K. E. Holm.
  28. VHAËL Bartholdus (1733), Grammatica Fennica, Aboae, Johan Kiämpe.

This is an open access article distributed under the terms of the Creative Commons Attribution 4.0 International License (CC BY 4.0), which permits use, distribution, and reproduction in any medium, provided the original publication is properly cited. No use, distribution or reproduction is permitted which does not comply with these terms.